Sidor

onsdag 13 oktober 2010

sopfolket i Kairo

Min mamma tipsar mig ofta om olika intressanta dokumentärer som visas på TV. Jag är sällan intresserad och ännu mer sällan händer det att jag faktiskt tittar på något av det hon pratat om. Det är synd, för jag vet ju att om jag väl tar mig för och faktiskt tittar på programmen så tycker jag alltid som oftast att det är jättebra och intressant.

Idag gjorde jag ett undantag och tittade faktiskt på en dokumentär mamma pratat sig varm om. Den heter Sopfolket i Kairo och handlar om Zabaleen – ett folk som i generationer försörjt sig på att samla in och återvinna Kairos alla sopor. Nu hotas deras försörjning av utländska, moderna sopföretag som hyrts in av de bestämmande i Kairo. Otroligt intressant, och så tankeväckande.

Jag tänker dels på hur bra vi faktiskt har det i Sverige, vilka möjligheter och vilken frihet vi föds till. Även den föds som “fattig” i Sverige har möjlighet att gå i grundskolan, gymnasiet och till och med på högskolan. Det förstnämnda är till och med ett tvång, och de två sistnämnda får vi betalt för. Kort sagt, vi har oändliga möjligheter till att förändra våra egna liv. Vi har det bra. Men samtidigt som jag tänker detta tänker jag även på hur otroligt okunnig jag känner mig i jämförelse med Adham som är en av de personer man får följa i dokumentären. Då dokumentären filmades är Adham 17 år och drömmer om en egen fabrik där han med hjälp av en maskin skär pantburkar inför återvinning. Hans utbildning består av en skola i återvinning som Zabaleen startat och driver. Han och jag lever i två olika världar, och de flesta skulle nog säga att min värld är att föredra. Men vad vet jag egentligen om världen utanför min egen? Vad kan jag? Skulle jag överleva om någon tog ifrån mig allt och satte mig på gatan med bara det andra slänger som tillgång?

En av de vuxna männen i dokumentären har gett upp hoppet och tycks mena att de utländska sopföretagen redan vunnit. Samtidigt berättar han att han är analfabet och att sophämtning är det enda han kan. Zabaleen återvinner 80-90 % av alla sopor de hämtar – betydligt mer än vad som återvinns på andra platser i världen där man har bättre utrustning.

Med sina bara händer samlar och sorterar Zabaleen Kairos berg av sopor, förvandlar smutsiga PET-flaskor till råmaterial på nytt. Och då slår det mig igen, det där som sociologen Roland Paulsen sa i radioprogrammet Tendens, tema “Det heliga arbetet” som jag lyssnade på för någon månad sedan. "Den som bidrar med mest är den som tjänar minst”, sa han. Den som bidrar med mest är den som tjänar minst.

2 kommentarer:

  1. jag är svag för varma drycker, men jag måste säga att du som håller i koppen är fantastiskt söt också.

    SvaraRadera
  2. lovisa/polichinelle: Tack snälla söta du! ^^

    SvaraRadera